I en vindpinad stuga djupt inne i de nordiska skogarna satt Nisse, den envisa tomtenissen, med en rynkad panna och en rulle tapet i famnen. Hans lilla näsa var röd av kylan och ansträngningen med att försöka förstå de kryptiska instruktionerna på tapetrullen. "Det här ska väl inte vara så svårt," muttrade han för sig själv medan han försiktigt strök fingret över det mönstrade papperet.
Det var dagen före julafton, och Nisse hade bestämt sig för att överraska tomtefamiljen med en ny tapet i vardagsrummet. Han hade hört talas om tapetsering från sina äldre tomtevänner och tänkte att det inte kunde vara så krångligt. Men nu när han stod där med tapetrullen i handen kände han sig mer förvirrad än någonsin.
Med en suck rullade Nisse ut tapeten på golvet och började mäta och skära. Men varje gång han trodde att han hade fått till det rätt, upptäckte han att han hade skurit för mycket eller för lite. "Det här är ju som att försöka pussla med moln," klagade han och kastade en orolig blick på klockan.
Men Nisse var en envis liten tomte, och han tänkte inte ge upp så lätt. Med ett bestämt ansiktsuttryck tog han sats och började försöka sätta upp tapeten på väggen. Men snart upptäckte han att det var lättare sagt än gjort att få tapeten att sitta jämnt och snyggt. Bitar av tapet krullade sig och fastnade i klisteret, och Nisse kände hur frustrationen växte inom honom.
Just när han höll på att ge upp hörde han plötsligt ett skratt bakom sig. Han vände sig om och såg Tomten själv stå där och betrakta honom med ett leende på läpparna. "Behöver du lite hjälp, Nisse?" frågade Tomten med ett glimt i ögat.
Nisse nickade tacksamt och tillsammans började de arbeta på tapetseringen. Med Tomtens lugna och erfarna handledning började arbetet gå betydligt smidigare. Snart satt tapeten upp på väggen, och Nisse kunde inte låta bli att känna sig stolt när han betraktade det färdiga resultatet.
"Ser bra ut, Nisse," sa Tomten och klappade honom på axeln. "Det där var inte dåligt för din första tapetsering."
Nisse log blygt och kände sig nöjd med sig själv. Han insåg att även om det hade varit en utmaning att sätta upp tapeten, hade han lärt sig massor på vägen. Och viktigast av allt hade han fått en stunds trevligt umgänge med sin vän Tomten. För i slutändan handlade det inte bara om att få tapeten att sitta rätt – det handlade om gemenskap och att hjälpa varandra, precis som det skulle vara under juletiden.
